Påskdagen
Kristus är uppstånden
Matteusevangeliet 28:1–20
Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö.
Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg.
Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.”
De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: ”Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.”
Medan de var på väg kom några ur vaktstyrkan in till staden och berättade för översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa överlade med de äldste, och sedan gav de soldaterna en stor summa pengar och sade till dem: ”Säg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov. Om ståthållaren får höra detta skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna dag.
De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”
När jag har läst texten inför min predikan har jag fastnat för flera olika saker både i mina egna funderingar och när jag läst vad andra skrivit och lyssnat på andras reflektioner. Jag tror i alla fall att jag har fått ihop det någorlunda, annars ber jag om ursäkt för att det kanske är lite spretigt.
Herrens ängel steg ned och rullade bort stenen och satte sig på den. Varför då? För att visa makt eller bara för att ängeln behövde vila sig på samma sätt som Gud vilade sig på sjunde dagen. Även Jesus vilade sig ibland, så det kanske är som en uppmaning till oss att vi har behov av vila. När ängeln satte sig på stenen var hen också mer välkomnande och inte så skrämmande som när ängeln står upp. Det finns ju många tolkningar och du får välja den du tilltalas av.
Det var kvinnorna som kom till graven och det var de som fick uppdraget att berätta för de andra lärjungarna. Därför tycker jag det är lite konstigt och frustrerande att kvinnor inte har fått mer att säga till om genom hela kyrkohistorien. Men en förklaring till att det var just kvinnor som berättade var att göra det mer trovärdigt. Att de som var bland de minsta i samhället vågade berätta om Jesus uppståndelse gör det just mer trovärdigt och sant.
Det är också fascinerade att tänka på hur mycket arbete och tid som översteprästerna lade på att försöka bevisa att Jesus inte var Messias. De gjorde allt för att få bort honom och de lyckades döda honom. Men de var inte säkra på att det räckte, eftersom de satte vakter framför graven. De hade hört Jesus säga att han skulle uppstå efter tre dagar, då trodde de att lärjungarna skulle ta Jesus kropp från graven och säga att han hade uppstått.
När sen vakterna kommer till dem och berättar vad de har sett blir det mutade för att säga att lärjungar kom och tog bort kroppen, medan de sov. Översteprästerna lovar även att prata med ståthållaren så att vakterna inte ska få något straff för att de somnade.
Matteus säger ju också att det var på detta sätt som ryktet spred sig bland judarna ända till idag.
Jag förstår att det är många som har svårt att tro på uppståndelsen och dess mystik. Martin Modéus (ärkebiskop) fick frågan om han tror på uppståndelsen och han svarade klart och tydligt “JA!” Hur har det gått till då undrar reportern, Modéus svarar med att det vet väl inte jag. Mitt i detta har vi mystiken och förundran i tron och det är därför jag tror. Vi fortsätter att fira påsk till minnet av Jesus död och uppståndelse. Det är viktigt att vi fortsätter göra det för att förmedla det viktigaste kristna budskapet och för att få uppleva mystiken och förundran.
Vad är det då som har hänt? Hur ska vi förstå påskens budskap?
Jag går tillbaka till texten vi läste på Palmsöndagen, den om när Jesus rider in i Jerusalem. Då rider han in på en åsna, som en tjänare. Det är det budskapet Jesus ger oss och uppmaningen vi får genom missionsbefallningen. Gå ut och gör alla folk till lärjungar, döp dem och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. De bud Jesus har gett oss är de tjänande buden, vi ska följa Jesus som tjänare.
Matteus har ett tydligt missions- och sändningsmotiv. När Jesus vandrade tillsammans med lärjungarna så var budskapet att han hade kommit till ”de förlorade fåren i Israels folk”, men efter uppståndelsen säger Jesus: ”gå ut och gör alla folk till lärjungar”. Det är ju det samma som vi läste i texten från Jesaja: ”Herren Sebaot ska på detta berg, hålla gästabud för alla folk.”
Han lovar också att vara med oss alla dagar till tidens slut.
Genom Jesus död och uppståndelse har också dödens och syndens udd försvunnit. Som Paulus skriver i Korinthierbrevet, Gud gav oss segern genom Jesus Kristus. Döden är uppslukad och segern är vunnen.
Det kanske inte är så lätt att se det när vi ser så mycket krig och ondska i vår värld men det finns ändå ett hopp om att ljuset ska segra en dag.
Vi kan alla hjälpas åt att sprida det ljuset genom att berätta om Jesus Kristus, vår Herre och frälsare. Samtidigt som vi går i hans fotspår och följer hans väg genom att tjäna våra medmänniskor.
Jesus har uppstått från döden. Uppståndelsen är ett mysterium, som vi inte riktigt kan förstå eller förklara, men det säger oss att Gud till och med är starkare än döden. Det innebär att vi människor inte behöver vara rädda för döden.
Det som sker under påsken kan vi återkoppla till alla våra liv.
På Skärtorsdagen börjar vi med fest och glädje men som sedan bryts i att Jesus blir förrådd. Vi kanske alla har upplevt att vi blivit svikna av någon vän.
På Långfredagen går vi in i lidandet och kampen. Det kan vi koppla till vår egen synd och skam.
Sedan får vi rannsaka oss själva under påskafton i bön och reflektion, som en förberedelse för påskdagen.
Idag på påskdagen firar vi att livet har segrat över synden och döden och att godheten har segrat över ondskan. Guds kärlek kan rädda oss.
Vi får tro på mysteriet att Jesus uppstod från de döda och har lovat att vara med oss alla dagar till tidens slut. Både när vi firar med fest och framför allt när vi är i vårt mörker.
