Bön och frimodighet
Efesierbrevet 6: 18–20
Gör det under åkallan och bön, och be i er ande varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga. Be också för mig att orden läggs i min mun och att jag talar frimodigt när jag bär fram hemligheten i evangeliet, vars sändebud jag är i min fångenskap. Be att jag förkunnar det så frimodigt som jag bör.
Förra söndagens text handlade om att vi skulle ta på oss Guds rustning. Detta är fortsättningen på den texten, vi ska ta på oss Guds rustning i bön. När vi talar om sanning, rättfärdighet, fred så ska vi göra det med bönens hjälp. Bönen ska omsluta det vi gör för Guds rike. Vi hämtar styrka och kraft genom bönen.
Det viktigaste vapnet är bönen. När de som läser Paulus brev ber för honom så kan han hålla modet uppe och tala om Gud där han sitter i fängelset, så frimodigt som han bör.
Ordet frimodig kanske vi inte använder så ofta. Synonymer till frimodighet är: kurage, mod, tapperhet, oräddhet, frispråkighet, käckhet och uppriktighet.
I texten vi läste från Johannesevangeliet (Joh 21:6-11) ser vi ett exempel på frimodighet. Lärjungarna hade inte fått någon fisk men de var frimodiga (hade modet) och testade att kasta ut näten på andra sidan. P.g.a. deras frimodighet, tapperhet och tro så fick de massa fisk.
Kan vi vara lika frimodiga och lita på att något kan gå fastän vi har misslyckats förut? Vågar vi lita på Guds röst som kanske säger att vi ska göra på lite annorlunda sätt?
I vilka sammanhang är det viktigt att lita på sin frimodighet?
Det här är tredje gången som Jesus visar sig för lärjungarna, efter uppståndelsen. De är tillbaka vid Tiberiassjön i Galileen. De har förstått att Jesus lever igen, de har tagit emot helig ande och fått veta att de ska leva i fred och försoning. Lärjungarna väljer att fiska, något som de kan sen tidigare. Problemet är bara att de inte får någon fisk. Hela natten håller de på utan att få något. Då står det plötsligt en man på stranden, kasta ut näten på andra sidan säger han. De gör som han säger och de får massor av fisk. Den lärjunge som Jesus älskade förstår att det är Herren och när han säger det springer Petrus in till land.
Han möter Jesus vid en glödhög på stranden. Kan det vara så att han anar redan då att Jesus är där för att de behöver göra upp, Jesus och han? Det var ju vid en annan glödhög som Petrus förrådde Jesus. De har inte pratat om det sedan dess, trots att de har mötts vid flera tillfällen. Kanske hoppas Petrus att Jesus inte vet, men Petrus vet. Petrus bär på något som skaver, på samma sätt som vi kan bära på saker som skaver. Något som vi behöver prata med någon om och reda upp.
Petrus är en kraftfull ledare. Men det är något som skaver hos honom, han har förnekat Jesus och det behöver redas ut. För att klara av det här uppdraget räcker det inte med att vara stark. Det är något mer som han och vi behöver lära oss om lärjungaskap, ledarskap och mission innan det är dags att gå ut i tjänst.
Jesus ställer frågan tre gånger till Petrus.
Älskar du mig?
Tre gånger just för att han hade förnekat Jesus tre gånger. Petrus svarar varje gång att han älskar Jesus. För att kunna gå ut i tjänst behöver vi älska Jesus och stå honom nära.
Tidigare i evangeliet har Jesus talat om hur fälten vitnat till skörd, om att lärjungarna ska göra större tecken än de Jesus har gjort. Nu har han gett dem ett sista tecken, tecknet med de 153 fiskarna, för att de ska förstå att det är dags att göra sig redo för uppdraget. De ska inte längre fiska. De ska göra tecken och bärga skördar och bli människofiskare. Jesus ska vara med dem. När de bara såg honom på avstånd orkade de inte dra upp nätet. Nu när de är nära Jesus igen, lyckas Petrus dra upp all fisk själv. Det är ju tyngre att dra nätet rakt upp ur vattnet än att dra det i vattnet, men kanske så döljer det sig här en teologisk bild som kan blir vägledning för lärjungarna som ska överge fiskaryrket och bli människofiskare istället.
Det är Jesus som ger kraften. Den som blir kvar i honom kommer att bära massor av frukt och kunna dra upp massor av fisk.
När lärjungarna lägger ut nätet på höger sida blir det så fullt med fisk att de inte orkar dra in det. Nätet får istället åka efter båten på släp till stranden. Väl framme hos Jesus får de uppmaningen att hämta fisk, och nu drar Petrus helt ensam iland hela nätet utan att det spricker.
När Johannes skriver sitt evangelium har lärjungarna fått vara med om både det riskfyllda med att missionera och det fantastiska i att se nya människor över hela Medelhavsområdet komma till tro. ”Fiskarna” (de människor som kommit till tro) är många och olikheterna är stora vad gäller kultur, uttryckssätt och tros-uppfattningar. Men så länge ledarna håller sig nära Jesus och lyssnar till hans uppmaningar kommer de att få kraft till sitt ledarskap, och näten (kyrkan) kommer att hålla.
Genom att förkunna evangeliet frimodigt och be om Guds ledning. Så kommer både kyrkan och budskapet att hålla. Vi ska be för oss själva, varandra och kyrkan, samtidigt som vi är nära Jesus.
När vi gör fel och misslyckas får vi komma tillbaka till Jesus och be om förlåtelse. Vi kan lita på att vi får förlåtelsen för att han älskar oss och vill att vi ska följa honom.
En del i efterföljelsen är att be och vara frimodiga som Paulus uppmanar oss till.
Ibland kan det ju vara svårt att formulera en bön och hitta rätt ord. Det finns många skrivna böner att ta hjälp av. Vi har ett litet häfte här i kyrkan som heter Enkla böner för oss, där finns en bön som jag vill avsluta med.
Johanna Sinclair
Så forma Gud på nytt mig då
Så forma Gud mig varje dag
med varsam mästarhand
du vet att jag är skör och svag
som kärl av ler och sand.
Och skulle jag i skärvor gå
och ingen kraft ha kvar
så forma Gud på nytt mig då
och gör mig användbar.
Ja, ta varenda sprucken del
och sammanfoga dem
och forma mig och gör mig hel
och användbar igen.
Jag ber och längtar att mitt liv
det liv som du har skänkt
skall formas så att allting blir
som du från början tänkt.
Ivar Karlstrand Vila vid Guds hjärta
Morgonbön (Diakonens lilla gröna)
