Bana väg för Herren
Jesus sade till folket ”Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram, och somliga söker rycka till sig det med våld. Ty ända till Johannes har allt vad profeterna och lagen sagt varit förutsägelser. Ni må tro det eller inte, han är Elia som skulle komma. Hör, du som har öron.
Vad skall jag jämföra detta släkte med? De liknar barn som sitter på torget och ropar åt andra barn: ’Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte klaga.’ Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och då säger man: ’Han är besatt.’ Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare.’ Men Vishetens gärningar har gett Visheten rätt.”
Bana väg för Herren är dagens tema. Hur gör vi det? Vad innebär det att bana väg för Herren?
En röst ropar: Bana väg för Herren genom öknen, gör en jämn väg i ödemarken för vår Gud! Jes 40:3
Tomas Di Leva gjorde en låt som heter Vem ska jag tro på? I refrängen sjunger han:
Vem ska jag tro på, tro på, tro på när,
tro på när allt är så här?
Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut
Låten är skriven på åttiotalet, drygt ett år efter att Olof Palme blev mördad. Jag vet inte om Thomas hade det mordet i tankarna när han skrev låten, men det kanske ändå är en fråga som vi alltid ställer oss. Idag kanske vi ännu mer undrar vem vi ska tro på när världen ser ut som den gör. Vi har idag ångest för klimatet, krigen, allt lidande och orättvisor. Människor och stater polariseras alltmer och pratar om hur de ska kunna behålla det som de redan har, hellre än att göra något för andra. Inga flyktingar hit och inget bistånd dit, hårdare och längre straff och mer upprustning och beredskap. Detta gäller inte bara i Sverige, utan vi ser denna polarisering globalt och i varje enskilt land och i världen i stort sett.
Vem ska vi tro på? Hur banar vi väg för Herren? Hur gör vi en jämn väg i ödemarken?
Kanske är det så att vi försöker att själva bygga oss ett himmelrike på jorden. Ett rike som är perfekt där jag och de jag står nära, de som liknar mig kan leva i harmoni i överflöd och för evigt.
I sammanhanget i Matteusevangeliet som vår text är hämtad ifrån, har Jesus först fått en fråga. Johannes Döparen sitter fängslad och skickar några av sina lärjungar för att kolla om Jesus var den som skulle komma. Är det du som är Messias frågar de? Är det du som ska befria oss från romarna? Är det du som är vår ledare och kung eller har vi missat något? Vem ska jag tro på?
Jag tycker det är ganska skönt att Johannes inte är tvärsäker på Jesus. Flera kapitel tidigare berättar Matteus att Jesus kom till Johannes vid Jordanfloden för att få bli döpt av honom. Trots att Johannes tyckte det var lite bakvänt så döper han Jesus och får se Guds ande vittna om att Jesus är Guds son, den utvalde. Johannes hade alltså fått ganska mycket bevis, kanske fler än de flesta. Ändå så satt han där och funderade i fängelset, allt som sett så ljust ut med hans rörelse var slaget i spillror och nu såg det ganska mörkt ut.
Det där med himmelriket och Guds rike och allt det där ja det var nog bra, men det verkade mest vara ord. För han hade inte sett Jesus samla ihop en armé för att strida mot romarna. Vem ska jag tro på?
Det är svårt det där med himmelriket. Vi vill så gärna se snabba resultat. Vi känner till alla mänskliga försök inom historien och också i vår samtid med ambitionen att lösa så kallat vanligt folks problem. Men som också allt för ofta syftar till att få mer makt och egen popularitet.
Alla dessa ledare med olika titlar som vill vara just den personen som förändrar världen och går till historien. Det är inte lätt att navigera och att tänka kritiskt. Vem ska jag tro på?
Att Gud kliver rakt in i vår tid in i historien in i tiden, att Gud blir människa i Jesus Kristus. Handlar om att himmelriket finns mitt ibland oss. Det handlar inte längre bara om det vi kan bli eller vad vi kommer att uppnå. Utan det handlar också om vad vi redan är i.
Kristus Jesus påminner Johannes om att han inte alls har missat något utan att han egentligen bara behöver lyfta blicken och se sig runt omkring vad det är som sker.
I texten från Andra Petrusbrevet 1:19-21 läser vi om hur vi ska lyssna till profetorden och att profetiorna kommer genom den heliga anden. Himmelriket tränger fram genom att Guds ande är verksam genom Guds församling, oss.
Texten idag, om att bana väg för herren handlar ytterst om Johannes Döparens föredöme att stå fast, att inte vända kappan efter vinden och inte gå på populistiska kampanjer och att inte vara rädd. Men däremot att vara konsekvent tydlig och fokuserad. Att själv ta reda på sanningen, att veta på vem vi tror och vem vi följer.
Himmelriket byggs ibland långsamt, ofta uthålligt och emellanåt undanskymt. Men det byggs kontinuerligt, det byggs kontinuerligt av människor som likt Johannes vågar stå fasta i tro bön och diakoni. Som fortsätter lindra nöd, skapa fred Guds ord och stå upp för mänskliga rättigheter där de hotas eller lyser med sin frånvaro.
Genom olika sociala insatser kan vi göra Gud mer synlig och sprida Guds kärlek vidare. Här i Hedlundakyrkan har vi vårt språkcafé där vi möter många människor med olika behov. Vårt engagemang i Umeå Stadsmission är också ett viktigt arbete där det behövs mycket stöd. Vi kan också ge gåvor till Equmeniakyrkans internationella arbete och till många andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och fred och mot utsatthet.
Att göra Gud synlig och sprida kärleksbudskapet gör att vi banar väg för Herren och visar att Himmelriket finns här och nu.
Om vi fortfarande frågar oss: Vem ska vi tro på? Så ger Jesus oss svaret i slutet på vår text, vishetens gärningar har gett visheten rätt.
Bön
Gud, hjälp oss att rensa undan så vi ser vägen där vi ska gå.
Hjälp oss att göra ditt rike mer synligt.
Lär oss att lita på dit ord, så vi vet vem vi ska tro på.
Tack för att du har gett oss ditt ord så vi får vägledning på vägen vi ska gå.
Tack för du finns vid vår sida och leder oss rätt.
Amen
Johanna Sinclair
