Predikan 23 mars 2025

Jungfru Marie bebådelsedag

Guds mäktiga verk

Bebådelsedagen är den dag då ängeln Gabriel uppenbarade sig för Maria och berättade att hon skulle föda Guds son. Att denna dag firas på vårkanten har med vårdagjämningen att göra. Man tänkte sig att Gud måste ha skapat världen då dag och natt var lika långa, för Guds skapelse är perfekt. Alltså måste ordningens Gud ha låtit världens nyskapelse – som skedde genom Jesus Kristus – infalla på samma dag. Annars skulle den gamla världen avslutas med ett ofullkomligt år.

Nio månader efter Jungfru Marie bebådelsedag infaller sedan julhögtiden. Det är alltså bebådelsedagen som bestämt julens placering inte tvärtom.

Marie bebådelsedag är ju egentligen den 25 mars och i Sverige har det även blivit Våffeldagen. Vi kallar ju även dagen för Vårfrudagen, säger du det fort låter det som Våffeldagen. Lite roligt hur det blir när vi hör fel. Men att fira Jungfru Marie bebådelse med våfflor är väl inte fel, det tror jag både Maria och Jesus uppskattar.

Nu till dagens evangelietext:

Lukasevangeliet 1:26–56

Budskapet till Maria om Jesu födelse

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

Marias besök hos Elisabet (alternativ text)

Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: »Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.«

Då sade Maria:

»Min själ prisar Herrens storhet,

min ande jublar över Gud, min frälsare:

han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:

stora ting låter den Mäktige ske med mig,

hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom

varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm,

han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner,

och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor,

och rika skickar han tomhänta bort.

Han tar sig an sin tjänare Israel

och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham

och hans barn, till evig tid.«

Maria stannade hos henne omkring tre månader och återvände sedan hem.

Jag tycker om den här texten, för det är så mycket innehåll som berör på olika sätt. För mig väcker den förundran, glädje, stolthet, ödmjukhet och förtröstan. Varje gång jag läser texten upptäcker jag något nytt som gör att jag vill läsa och lära mig mer om dessa kvinnor. Framför allt så är det ju Maria jag fascineras över, men även Elisabet är fascinerande.

Båda kvinnorna gör tydliga avtryck i historien och har fått viktiga uppdrag. Elisabet föder Johannes som blir den som banar väg för Jesus, som föds av Maria.

Att Maria vara en ung tonårsflicka är ju ganska säkert och bekräftat men hur gammal var Elisabet egentligen. Kanske Elisabet var i 40 års åldern, en ganska hög ålder då, iallafall för att vara gravid.

Att föda barn som tonåring, kanske 12 år var ju inte så ovanligt, men att föda i 40 års åldern var ovanligt. Det var nog så att både Maria och Elisabet fick möta omgivningens frågande blickar och prat bakom ryggen.

Att föda barn när du är över 40 år innebär risker även nu och säkert ännu mer då. Elisabet bar nog på en oro för hur hennes förlossning skulle bli. Hon är höggravid när Maria besöker henne och känner säkert mycket tacksamhet över att hennes släkting kommer på besök.  Maria stannade hos Elisabet ca tre månader. Under den här tiden föder alltså Elisabet sitt barn, Johannes. Maria var säkert med vid förlossningen som stöd och hjälpte nog också till när barnet var nyfött.

Jag tror att de här kvinnorna delade en fin vänskap och kunde mötas i det som var svårt och deras oro för framtiden. Båda litade på Guds plan och hade en stark tro.

Herren är med dig säger ängeln till Maria. Det är ett fint budskap som vi också får ta emot. Guds närvaro finns i våra liv och är förknippad med en djup glädje. Det betyder ju inte att det kristna livet är en dans på rosor utan några motgångar och svårigheter. Men glädjen är en grundton, vi har fått en vacker skapelse som gåva och Gud är på vår sida.

Jag tror inte heller att det var så lätt för Maria att ta emot det här budskapet från ängeln. Hon var säkert väldigt rädd över hur allt skulle gå med Josef och hennes familj. Kan de acceptera och älska henne när hon blir gravid fastän hon är trolovad med Josef och de inte är gifta än.

Att både Maria och Elisabet tar emot uppdragen de får från Gud, fastän de kan tyckas omöjliga, visar att Gud kan göra mäktiga verk.

Jag vill tro och är ganska säker på att Gud kan göra mäktiga verk i våra liv också. När vi får tilltal och uppdrag från Gud då är det viktigt att lyssna och ta emot det som en gåva. Självklart ska vi ställa frågor och undra hur vi ska klara av det. Men lita på att de uppdrag vi får från Gud kan vi klara av. Gud känner dig så väl och vet vilka utmaningar du klarar av. Genom de uppdrag vi får kan vi få en utveckling och växt som gör att Guds mäktiga verk blir till välsignelse för fler. Jag tror att det är just sådana uppdrag vi får från Gud, som gör att fler blir välsignade.

Så min uppmaning till dig är att lyssna in Guds röst och ta emot gåvan du får.

Jag ska försöka lyssna mer och vill gärna svara på tilltalet med samma ord som Maria, jag är Herrens tjänarinna.

Johanna Sinclair