Fjärde söndagen i påsktiden
Vägen till livet
Johannesevangeliet 13:31–35
När Judas hade gått sade Jesus: ”Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom. Är nu Gud förhärligad i honom skall Gud också förhärliga honom i sig, och han skall snart förhärliga honom. Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn. Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.”
Vi är fortfarande i påsktiden och temat är ”Vägen till livet”. Det handlar om Jesus och om hur döden, som var fylld av så mycket fasa, smärta och skam, ändå blev en väg till livet.
Den första delen i texten är lite svår att hänga med i, det är ganska typiskt för Johannes att skriva i olika tidsformer. Jesus talar här om sig själv och hur han har förhärligats och ska förhärligas.
När Jesus dör och sedan uppstår sker förhärligandet, det blir en stark bild av Guds närvaro i livets djupaste mörker.
Men det handlar också om oss, om vår väg till livet, och inte minst om hur vi genom livet med varandra lever ett liv där Gud är oss nära: när vi tröstar, när vi bygger upp varandra och när vi älskar. Så är det hela och sanna livet något vi lever i här och nu, inte bara något som väntar oss efteråt.
Det latinska ordet för denna söndag är Jubilate – hylla, jubla, gläd er. Dagens psaltarpsalm 147 börjar med Halleluja. Både i den psalmen och i dagens GT text från
2 Mos13:20–22 talas det om en Gud som är nära och närvarande i vår värld, en Gud som är verksam. Gud ger läkedom och upprättelse, leder genom öken och vatten som molnstod och eldstod. Temat i texterna är väg och vandring med Guds hjälp och under Guds beskydd.
Den här delen i Johannesevangeliet (kap 13) kan kännetecknas av både kärlek och svek. I början av kapitlet visar Jesus sin kärlek till lärjungarna genom att tvätta deras fötter. När Jesus i denna intima situation visare sin kärlek och omsorg om lärjungarna får vi också veta att en av dem ska förråda Jesus. Alla undrar vem det är, han som låg närmast Jesus, han som Jesus älskade, frågar Jesus. Han lutar huvudet mot Jesus bröst och frågar ”Herre vem är det?” Jesus svarar att det är han som får brödet som han nu doppar.
Det blir en tydlig kontrast mellan kärlek och svek, den som älskar och den som sviker äter vid samma bord.
I Johannesevangeliet saknas instiftandet av nattvarden vid den sista måltiden. Nattvarden är istället förknippad med brödundret. Men det är bröd och vin som Judas får av Jesus. Även Judas erbjuds att äta Jesu kropp och blod, att ingå förbund med Jesus. Men något händer, när han fått brödet då far Satan in i honom och Jesus säger åt honom att göra det han ska. Judas går ut i mörkret, han väljer mörkrets gärningar framför ljusets. Men är det ett val eller blir han överfallen av Satan?
När Judas lämnar lärjungarna berättar Jesus att även han ska lämna dem. Inte för att Jesus söker mörkret som Judas utan för att Gud ska förhärliga honom. En kort tid ska han vara hos dem, han ger dem ett nytt bud: att de ska älska varandra. ”Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.”
Lärjungarna får veta att de ska stötta varandra och tvätta varandras fötter i dödens närhet och de ska också älska varandra i svekets närhet. Hur törs man det? Förrädaren kan finnas mitt ibland dem. I Matteusevangeliet uppmanar Jesus lärjungarna att älska sina fiender. Nu verkar det som att fienden är mitt ibland dem och trots det ska de älska varandra.
Simon Petrus frågar Jesus vart han går och Jesus svarar att Petrus inte kan följa honom nu, men att han ska följa efter senare. Petrus har förstått att tvätta fötterna var en förberedelse för döden, han förstår att Jesus ska dö. Petrus förstår att han måste vara beredd att dö, precis som sin herre.
Vi vet ju att det inte är så enkelt som Petrus försöker visa med sin tro. Han menar varje ord men när det verkligen gäller så förnekar han Jesus. Jesus är skeptisk till det Petrus påstår, att han är beredd att ge sitt liv. Det blir en fråga som också kan ställas till oss.
Är vi beredda att ge våra liv för Jesus?
Fundera vidare:
På vilka olika sätt kan man ge sitt liv för Jesus?
Vad får det kosta att följa Jesus?
På vilket sätt präglas vår kristna gemenskap av att vi älskar varandra? När är det svårt att älska? När är det enkelt?
Vägen till livet är inte alltid så lätt att hitta och följa. Som hjälp har vi varandra och om vi lyssnar till Guds röst så kan vi säkert se eldpelaren som ger ljus och molnpelaren som ger skydd och skugga. Om vi följer Jesus så kommer vi på rätt väg som ger kärlek och liv.
Men det är lätt att bli nedstämd och deppig. För vart är vi på väg när vi ser allt elände i världen? Det är inte alltid lätt att hitta rätt på kartan och följa vägvisaren.
När jag tänker på kartor får jag upp bilden av en gammal papperskarta som är utnött, lite trasig och fläckig. Jag har också med mig en vägatlas. De här äldre kartorna kan vara svåra att följa för de stämmer inte alltid, många av vägarna har ändrats och det har byggts nya vägar.
Då är ju GPS en bra uppfinning. Jag tar ofta hjälp av GPS som jag har i telefonen och i bilen. Många gånger visas rätt väg, men det kan många gånger även bli fel där. Det är väl just när den inte är uppdaterad och kartan inte riktigt stämmer, alla vägar är inte med.
Då är det skönt att veta att om vi följer den GPS som vi får från Gud så kommer vi rätt. Om vi väljer att ha Jesus som vår GPS och vägvisare kommer vi på rätt väg och når målet.
Vi behöver också mötas och se våra olika stigar, raksträckor, dikesrenar och bergig terräng. När våra olika vägar flätas samman blir kartan tydligare. Vi får ta hjälp av varandra och följa vår vägvisare/GPS, Jesus.
Vägarna som vi går är ibland smal och det är oländig terräng, då är det tryggt att veta att Gud har vandrat vägen före oss. Det är en välsignelse som bär också när vägen blir svår. I den välsignelsen får vi söka vår tillit, vår karta och våra väderstreck.
Jesus gav lärjungarna ett nytt bud, att de ska älska varandra. Det är samma bud som vi får. Vi ska älska varandra och sprida den kärleken vidare. Följer vi det så kommer vi rätt och når målet.
Bön:
Tack Jesus att vi kan lita på att din vägvisare och GPS visar oss rätt väg.
Hjälp oss att följa den rätta vägen.
Var med oss när vi går på fel avstickare och kommer bort från dig. Led oss rätt igen.
Låt ditt kärleksbud få segra i världen.
Var med oss alla så vi hittar rätt på kartan och kan sprida din kärlek vidare till varandra och våra medmänniskor.
Amen
Välsignelsebön
Må Guds skönhet lysa upp din väg.
Må Kristus gå med dig och bära din oro.
Må anden blåsa på din rygg så att dina steg blir lätta
Och må Maria sjunga för dig trons sånger.
Amen
Johanna Sinclair
