Första söndagen efter trefaldighet
Vårt dop
Matt 3:11-12
Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.
Johannes, döparen, döper i vattnet för omvändelsens skull. Personer som vill omvända sig har bestämt att vända om. De har gått i en riktning, nu vill de gå i en helt annan riktning. Att omvända sig är att säga nej till ett sätt att leva sitt liv, och säga “hej” till en ny chans. Börja om, så att säga, fast i en annan riktning.
När Johannes berättar att Jesus ska komma och döpa dem i den Helig Anden, och eld, betyder det att omvändelse-dopet är en sak, och dopet i Anden och eld är en annan.
Vi ser redan i Apostlargärningarna, hur den Heliga Anden kom som en stormvind på Pingstdagen, och landade på de som bad, som eld-flammor. Är det det här som Johannes-döparen menar när han säger att Jesus ska döpa dem med Helig Ande och eld? Kanske. Men kanske det finns en djupare mening.
Vi läser i vers 12 att Jesus, med ett vasst redskap i handen, kommer att rensa den tröskade säden, alltså, de som har omvänt sig. Med sin kastskovel ska han rensa dem från saker som inte kommer att gynna den nya riktningen som personen har valt att omvända sig till.
Faktum är inte att det bara ska rensas, utan elden ska bränna dessa saker (agnarna). Vaddå för saker pratar vi om?
Galaterbrevet 5 kanske kan ge oss en hint.
Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill.
Paulus verkar mana kyrkan till att gå i en riktning, och den riktning låter inte köttets begär styra. “Låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär.” När den Helig Ande kom över lärjungarna på Pingstdagen förvandlades deras liv. Inte bara genom att de hade vandrat med Jesus i tre år, som undervisade och lärde dem om det nya riket. Utan nu, hade de hjälp av den Helige Anden, att faktiskt kunna fixa att leva det nya livet.
Anden ska hjälpa oss att inte gå efter köttets begär. Vad menar Paulus med ordet kött? Teologen och Bibelvetaren Gordon Fee menar att köttet handlar inte om vår jordiska kroppar, som folk ofta tolkar det som, utan det som Paulus menar med köttet är “det gamla livet” som vi omvänts ifrån. Köttet är det gamla livet.
I bilden i Matteusevangeliet kan vi konstatera att Anden är Jesus kastskovel, och nu kan vi tänka att den tröskade säden är vi, de som omvänder oss. Anden rensar våra liv och kastar agnanar (vårt gamla liv) i elden. Paulus förklarar mer vad det betyder att leva efter det gamla livet. I Gal 5 vers 19 läser vi att:
Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag.
Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike.
Det finns mycket på den listan som Jesus ska skära bort med Anden och bränna upp i elden. Otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, alltså vi kanske kan säga att vi avstår från sådant.
Men fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckensap, utsvävningar…. och annat av samma slag.
Hmmm. Jag kan inte påstå att jag är fri från maktkamp. Eller? Vem mer här har barn? Och även strider finns också här på listan? Jag tror inte vi är många här som aldrig hamnar i konflikter. Eller? Vem är eller har varit gifta? Vrede…. någon som har varit riktigt arg den senaste tiden? Ah, ni ser. Vi är alla i behov av att Jesus kommer med sin kastskoveln i handen (Anden) för att rensa oss, och kasta våra synd i elden.
När jag läser dagens text tänker jag på en trädgård med vackra blommor. Ogräs växer runt våra vackra blommor och växter. Men ogräset använder mycket av näring i jorden och tar bort från det som vi verkligen vill ska växa. Det är ett påfrestande och jobbigt arbete, men när ogräset rensas, finns det mer plats och näring för det goda att växa, och blomma.
Likaså, när Jesus rensar oss från någonting, så ger han oss någonting annat i sin plats. Vi läser från vers 22 i Galaterbrevet 5:
22 Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg.
26 Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varandra, inte avundas varandra.
Den listan är ju mycket mer behagligt att läsa och lyssna till. Jag har märkt med tiden att de gånger jag har behövt tålamod, att jag ber en extra bön att Anden ska hjälpa mig. Jag vet att kärleken för min nästa när dem gör mig arg, finns att få hos den Helige Anden. När jag behöver avstå någonting, då är det självbehärskning som rullar fram. Helig Ande gör att jag blir en mer behaglig människa. Vänlig, tålmodig, kärleksfull, och fridfull, även mer ödmjuk! Vem vill inte ha sådana karaktärsdrag?
Den Helige Anden förvandlar oss för det bättre. Det kan vi konstatera. Ibland är det inte lätt, dock. Att våra synder eller dåliga vanor plockas bort och bränns i elden är ju smärtsamt. Smärtsamt, men nödvändigt.
Vad har ni för erfarenheter med den Heliga Anden? Har ni upplevt en “Pingstdags” erfarenhet där Anden kom starkt, och ni kanske började tala i tungor? Jag minns väldigt väl dem gångerna jag har fått erfara Guds närhet genom Anden. Anden hjälper oss att leva ett trofast liv för Herren. Förhoppningsvis låter vi oss blir förvandlad av Anden genom hela livet.
Men vi vet att det inte alltid är så lätt. Ibland händer saker i livet som gör att det blir svårare att lita på Anden eller låta Jesus komma och skära bort någon synd eller beteende från våra liv. Gud har kanske gjort oss besvikna. Vi låter bli att förvandlas, och vi blir som vi egentligen inte vill vara. Små konflikter brusar upp, vi avundas andra, vi har mindre tålamod för andra, vi blir allt för självfokuserade. Man kan hamna i en stagnations-skede.
Det är viktigt att vi låter Jesus Kristus, den gode herden, leda oss och skära bort det som inte ska finnas i våra liv. Det som hindrar oss att leva det livet som vi ska leva som Guds barn. Men den här rensningen, det är inte bara en engångs-företeelse. Det måste ske kontinuerligt.
Låt oss blicka tillbaka till bilden av ogräset som rensas. Ni kanske vet mycket mer än mig om att ta hand om en trädgård… (jag hatar småkryp!), men är det så att när man har rensat ogräs, att det är klart, för alltid? Behöver man aldrig mer tänka på att rensa ogräset i trädgården igen? NEJ! Ogräset växer ju tillbaka! Eller hur? Det måste vara så jobbigt. Det känns typ taskigt. Tänk på allt det arbete som behövs för att vi måste se till och ta hand om våra trädgård, regelbundet, och att ogräset inte ska växa fram.
Likaså oss. Min fråga till er idag, när var sista gången du rensade ogräset i din egen trädgård? När var det sist du bjöd in den Heliga Anden att belysa och bränna upp saker i ditt liv som kanske behövs rensas? Finns det gamla karaktärdrag eller beteende som börjar växa fram igen och behövs se över? Är det dags att låta Anden förvandla dig än en gång?
Min poäng idag är att ett möte med Anden leder till förändring. Både de härliga fina erfarenheter med Anden när vi talar i tungor, eller när vi berörs av Guds närvaro, till när Jesus använder Anden som sin vassa redskap för att skära bort det som står i vägen med att leva det omvända livet, och eld, för att skapa förändring i våra liv. Denna typen av förändring kan faktiskt vara smärtsamt.
För att använda en personlig berättelse, min kära syster har haft en period i sitt liv där hon söker hårt efter Jesus, spenderar mycket tid med honom i bön, men samtidigt har hon varit väldigt dömande med sina ord om andra “Kristna”. Hon kunde resonera att om man inte tycker exakt som henne, kan man knappt kalla sig Kristen”. Det har varit svårt för mig, som inte tänker lika som henne alltid, att låta hon ha sin process, men inte bli förolämpad av hennes påståenden och ord. Jag har försökt bara älska henne där hon är, trotts hennes svart/vita sätt att vara och behandla andra.
Men vet ni, den Helige Ande har fått rensa bort lite ogräs i hennes liv den senaste tiden, där hon nu inser hur dömande hon har varit. Hon medger att hon har haft fel, och hur ödmjukande och smärtsamt det har varit. Min syster har låtit Anden rensa bort lite beteende som inte var bra, och hon är på rätt väg. Gud har hjälpt henne se när hon triggas av vissa saker, och hur hennes beteende har sårat andra. Och elden var het, och det gjorde ont. Men jag tror att hon är väldigt glad för den erfarenheten idag, och är medveten om att hålla koll på läget.
Jag skulle kunna ha stött bort henne från mig, men jag insåg att Gud har en process med henne, som med oss alla. Ibland ser vi inte saker som behöver rensas bort i oss själva, och andra behöver spegla oss och hjälpa oss att inse våra dödvinklar. Saker som bara andra ser, och de som Anden ser. Det gör visst ont att komma till dessa insikten, men samtidigt så känns det skönt när vi kan egentligen göra någonting åt saken.
För vissa är det svåra arbete med en livsrensing att gå i samtal. Antingen själavård eller terapi, men att prata med någon hjälper oss att se saker med en annan perspektiv, trotts smärta.
Johannesdöparen kallade folk att omvända sig. Lämna sina gamla vanor, sätt att leva, och leva efter Guds rike. Jesus har kallat oss att leva ett liv som präglas av Guds rike. Hur vi lever, hur vi arbetar, hur vi är. Jesus har döpt oss i den Helige Anden för att hjälpa oss klara av att leva det nya livet, och det krävs att vi låter Anden kontinuerligt, förändra oss.
Detta gäller också kristikropp, församlingen.
En fråga vi kan fråga Anden om oss själva, men också ni som församling tillsammans utifrån detta, är, “Anden, kom, finns det någonting du vill förändra? Vad behöver du rensa bort? Vilka beteenden behöver jag se över? Vilka verksamheter vill be behålla, vilka behöver släppas?” Vart är ni på väg som församlingen? Låt texten idag utmana er.
Vilka är de växter och blommor ni har i församlingen som ni vill se till att det finns utrymme och näring för dem att växa? Vad är ogräset som ska tas hand om? Det är inte ett engångs-jobb. Låt Anden upplysa er vad det är som ni ska fokusera på, och låta brännas i elden. Det kanske växer upp någonting väldigt fint på sin plats.
Samantha Davage
