Tema: Jesu dop. Luk 3:15-17, 21-22.
Folket var fyllt av förväntan, och alla frågade sig om inte Johannes kunde vara Messias. Men han svarade dem alla: »Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen för att rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.« När nu allt folket lät döpa sig och Jesus också hade blivit döpt och stod och bad, öppnade sig himlen och den heliga anden kom ner över honom i en duvas skepnad, och en röst hördes från himlen: »Du är min älskade son, du är min utvalde.
Vad är det speciella med Jesus. Vad är nyckelorden i den här berättelsen från evangeliet? Helig ande och eld. Vad är det?
Mitt i december samlades pastorer, diakoner och medarbetare i Övre Norrland till en träff med lite julmat. Någon hade tagit fram ett lekfullt personlighetstest. Vi fick poängsätta påståenden om oss själva, vår läggning och allt sånt där. Det var en ganska lekfull övning. Utifrån resultaten fick vi sedan se vilken biblisk person vi mest stämde överens med. I persongalleriet fanns, Petrus, Johannes, Tomas tvivlaren, Moses, Jeremia och en del andra personer. Nästan alla pastorer inklusive jag själv kammade hem poäng i Moseskategorien. Vi var alltså som små Mosesar. Ni vet Moses, hans som gav lagen, de tio budorden, höll efter. Ordningsman. Den Moses som blev är huvudfigur i judendomen. Är det så pastorer ska vara? Bevaka buden? Bevaka efterlevnaden? Hålla ordning? Vara sval och eftertänksam? Kanske till och med kall ibland? Eller ska vi vara sådana som leder fram till honom som kan döpa med de riktiga grejerna? Helig ande och eld. Kanske är det så vi kristna ska vara. Leda fram till den Jesus som är eld och lågor?
Men hur ska vi förstå texten? Häng med. Vad, vem är den helige Ande? Helig Ande skapar världen. Guds Ande svävade över vattnet, läser vi i skapelseberättelsen. En vind från Gud. Denna rörelse från Gud skapade världen. Hur gick det till?
- Plötsligt blev världen till. Big bang kallar en del det.
- Plötsligt fylldes världens hav av liv.
- Plötsligt, (i vart fall i ett geologiskt perspektiv) fylldes världen av växter och gröna skogar.
- Plötsligt stod människorna där. För ett ögonblick sedan på en geologisk skala. Alla tycks härstamma från en mycket liten grupp människor i Afrika enligt DNAspår.
- Plötsligt stod där Gud själv, sann Gud och sann människa mitt i världen.
Och här i dagens text beskrivs början av Jesu mission i världen. Att döpa människor i Guds eld. Sänka ner människor i Guds renande kärlek. Att i människor tända den låga, samma låga som skapade världen. Att föra in Guds kärlek i världen.
Hur är den kärleken?
- Är den sval?
- Är den bara logiskt resonerande?
- Är den regler och bud?
- Är den stängsel och grindar? Är den Moses och lagen?
Bibeln säger att Guds kärlek är lidesefull. Den trängtar, längtar efter gensvar. Den är svartsjuk. Med svartsjuk längtan söker Gud oss.
Och vi? Hur gör vi med Jesus. Gör vi människor religiösa? Inramade i regler, hierarkier, konstiga idéer? Jag vill inte göra människor religiösa. Jag vill att människor ska få möta Guds lidelsefulla kärlek. Jag vill inte var en Moses. Jag vill vara en evangelist.
Det är klart att vi blir rädda av att få höra om Gud som en lidelsefull älskare. Men jag vill påminna om hur Guds eld är. En låga. Inte en förtärande eld. En låga som brinner och ger ljus och värme. En låga som brinner stadigt och klart. En låga för livet. Guds helige Ande och eld i en människas liv. Det dopet kan Jesus ge. Det är dopet i Jesu namn.
Livsutrymmet i Jesu namn.
Nu förstår jag varför Johannes inte såg sig värdig att ens lossa Jesu sandalremmar.
Lär oss älska och leva för den Jesus som kan föra Guds eld in i våra liv!
