Domsöndagen
Kristi återkomst
Johannesevangeliet 5:22-30
Jesus sade: Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.
Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet. Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen. Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen. Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.
Idag är det domsöndagen, i många kyrkosamfund kallas dagen för ”Kristus, konungens dag”. Vi har temat Kristi återkomst. Jesus Kristus, som gav sitt liv för alla människor skall till sist göra slut på ondskan och upprätta de förtryckta. Det är en dag för rannsakan och hopp. Domsöndagen är den sista helgen i kyrkoåret där får vi se fram emot att Jesus ska ställa allting till rätta.
Den gammaltestamentliga texten från Daniel beskriver Gud i en domstolsscen. Folket längtar efter den dom som beskrivs i GT, det är en dag då det äntligen ska bli rättvisa, allt ska ställas till rätta. I Daniel kap 7 beskrivs fyra odjur som hotar folket och Gud, dessa odjur förintas till slut av Guds makt. Fortsättningen av texten är en viktig bakgrund till evangelietexten, Dan 7:13-14:
Jag såg vidare i synerna om natten hur en som liknade en människa kom med himlens skyar; han nalkades den uråldrige och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt, ära och herravälde, så att människor av alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, och hans rike skall aldrig gå under.
Detta är en bild av Jesus, som han också använder när han beskriver sig själv i texten från Johannesevangeliet. Han är människosonen som har fått makt, ära och herravälde.
Texten från Uppenbarelseboken har ett mer individuellt fokus. Alla uppstår vid tidens slut för att dömas. Människans själ är inte odödlig utan dör med kroppen, för att uppstå till domen. Människorna döms efter sina gärningar, men i evangelietexten är det tydligt att tron kommer före gärningarna. De är en konsekvens av tron.
Det är tydligt i texterna att det är människosonen som ska döma, Jesus är domare. Jesus betonar också att han har fått makten från Fadern. Vi har kanske svårt att se Jesus som en domare? Men det finns en tröst i att veta att han som dömer också kallar sina lärjungar för vänner. Det är också tydligt i texten att Jesus kommer med liv och inte bara med dom. Jesus säger att hans dom är rättvis.
Att säga att vi döms efter våra gärningar är något som vi inte alltid har haft lätt att hantera. Ändå finns en hel del positiva aspekter i detta. Det innebär ju att det vi gör spelar roll. Det räknas, och Gud är intresserad av hur vi lever våra liv. Att göra det goda är faktiskt, gott, och att göra det onda är något ont. Det kan vara en befrielse att få veta att något man gjort har varit fel, att veta detta kan ge kraft till ett sunt avståndstagande och möjlighet att lämna saker bakom sig. Att få en möjlighet att starta om.
När vi talar om dom och att allt står i livets bok kan det kännas som vi inte kan undgå från Guds dom. Vad ska jag göra för att komma undan domen? Men du behöver inte fly från domen det räcker att du följer Jesus och finns nära honom. Jesus kom inte till världen för att döma den utan för att rädda världen. Gud vill att alla människor ska komma till honom, därför sände han sin son som domare. En domare som är kärleksfull och rättvis, som vill alla väl.
Om vi ser domedagen som en glädjens dag kan vi längta till den istället för att känna bävan inför den. Det är en dag när allt det onda och svåra ska ta slut. Vi ska få se Gud ansikte mot ansikte och Gud kommer se på oss med kärlek för han har också längtat. “Äntligen” viskar han, “Välkommen hem”. Han ser tårarna på våra kinder och torkar varsamt bort dem. Gud säger till oss: “Var inte rädd, det är över nu.” Det är en dag när sanningen segrar, livet segrar över döden, det goda segrar över det onda och ljuset besegrar mörkret. Som vi läste i texten från Uppenbarelseboken:
Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta. Upp 21:3-4
Den här texten innehåller så mycket tröst och hopp tycker jag. I texten från Uppenbarelseboken står det också om hur det onda ska rensas bort, att alla som inte är uppskrivna i livets bok ska kastas i den brinnande sjön. Det gör ju att jag undrar om jag står med i livets bok eller inte. Men jag tror att den där skiljelinjen mellan ont och gott inte går mellan människor utan rakt igenom oss. Ingen människa är alltigenom god eller alltigenom ond. För hos mig finns avund, girighet och likgiltighet, jag gör skillnad på människor och tänker mer på mig själv än andra, jag gör fel även när jag vet att det är fel.
Det finns ju bara en som är god, rättfärdig och som aldrig har syndat. Det är Jesus. Den där elden som Jesus talar om är nog en renande eld som bränner bort allt det som jag skäms för, som jag vet är fel, som skadar mig själv och andra.
Det finns en berättelse om en guldsmed som gjorde upp en eld. På elden satte han ett kärl med guldmalm som smälte och då kom slagget upp till ytan, de smutsiga. Varsamt tog han bort slagget med en slev och på frågan hur länge han höll på svarade han: Till dess att jag kan se min spegelbild i ytan.
Jag tror att det är så vi kan se på Gud. En guldsmed som varsamt tar bort vårt slagg och fortsätter tills han ser sin spegelbild i oss. Jag tror det blir den dag då Jesus kommer tillbaka, på domens dag då det onda rensas bort. På återseendets dag då vi möter Gud som säger: “Var inte rädd, det är över nu. Välkommen hem!”
Johanna Sinclair
