1:a söndagen i fastan
Allt sammanfattas i Kristus
Ef 1:9-12
Och han har yppat sin viljas hemlighet för oss, det beslut om Kristus som han hade fattat från början och som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allting i Kristus, allt i himlen och på jorden. I honom har vi fått vår arvslott, förutbestämda därtill av honom som låter allt ske efter sin vilja och sitt beslut: vi skall vara Gud till pris och ära, vi som redan på förhand hade satt vårt hopp till Kristus.
Joh 1:14-18
Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.”
Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.
Jes 41:8-10
Israel, du min tjänare, Jakob, som jag har utvalt, ättling till Abraham, min vän, du som jag hämtade från jordens ände, kallade från dess bortersta hörn – till dig sade jag: Du är min tjänare, jag har utvalt dig, jag förskjuter dig inte. Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand.
Ps 1:1-3
Lycklig den som inte följer de gudlösa, inte går syndares väg eller sitter bland hädare utan har sin lust i Herrens lag och läser den dag och natt. Han är som ett träd planterat nära vatten – det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar bladen. Allt vad han gör går väl.
Gud avslöjar här sin plan för världen: en dag ska allt bli bra. Allt det dåliga ska försvinna och vi ska få ett arv från Gud. Redan nu i livet här på jorden är vår uppgift att prisa Gud och ge honom äran. Vi kan göra det genom vänliga ord och gärningar. Vi kan också göra det genom att berätta om Jesus för de människor som vi möter. För allt sammanfattas i Kristus.
Vi läste i Johannesevangeliet att Kristus förklarar Gud och det är genom Jesus Kristus vi får del av nåden. Det är om denna Jesus vi ska berätta och förklara att genom att ta emot Jesus får vi rätten att bli Guds barn. De biologiska banden blir inte lika viktiga som bandet till Fadern. Fadern som är den samme för oss alla. Därför kan vi kalla oss systrar och bröder oavsett vilket folkslag vi tillhör. Oavsett om vi är rika eller fattiga, alla har vi fått del av Jesu fullhet, genom nåden. Det är ingen som varken behöver förhäva sig eller förminska sig. Den som förskjuts från sin biologiska familj eller sitt sociala sammanhang tas upp i en större och rikare gemenskap.
När vi läser och ser på nyheter är det lätt tänka att det inte finns något hopp. Det kan kännas ganska så hopplöst och uppgivet. Hur ska det kunna bli en förändring?
Det har ju faktiskt varit så i alla tider, många gånger ganska så hopplöst och eländigt. Men trots det har mycket förändrats till det bättre. Det är det vi får vända vårt hopp till, att det kan bli bättre och det har Gud lovat oss.
Allt sammanfattas i Kristus, det är genom Jesus Kristus vi får vårt hopp.
Vi vet att han gav sitt liv för oss för att besegra döden och ge oss liv. Det måste vi våga lita på och tro att det är sant. Det är vårt ända hopp. Vi får lita på orden som Gud säger till Israel, Jakob, som också är till oss: ”Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand.” Jes 41:10
Hur ska vi göra då, för att komma närmare Jesus? Hur ska vi få en förändring i våra liv och vårt samhälle? Jo genom att be ständigt, som vi fått uppmaningen att göra.
Vi kan också bli bättre på att följa olika ”Heliga vanor”. Jag har fått en bok: ”Heliga vanor – Långsamhetens lov i en accelererande tid”, där olika författare beskriver olika heliga vanor.
Britta Hermansson skriver i förordet om en meny av olika smaker, allt efter behov. Heliga vanor växer ur en gemenskap av människor som är på väg, och som nyfiket undrar hur vägen ska fortsätta. Men hela tiden med hjälp av varandra och den treenige Gud som är berättelsens huvudgestalt. Tillsammans tolkar vi livet, delar tron, firar Herrens måltid och påminner oss om det viktigaste: evangeliet om att Gud i Jesus Kristus har kommit till oss och fyller våra riter med mening. I de heliga vanorna möts vi regelbundet, förnyar vår tro och låter vår värld präglas av det heliga.
Boken ger oss möjlighet att utforska kyrkans ”vi” och hitta ett språk för vårt gemensamma sökande efter helighet. Att få tillhöra en gemenskap som är kyrkan är vackert, i församlingens liv finns plats både för fantasi, nytänkande och urgamla riter. Kyrkans heliga vanor kan på avstånd upplevas annorlunda och främmande, men för många som väljer att ta del av dem blir det med tiden en självklar del av livet. Till exempel att delta i gudstjänsten och dela nattvardsgemenskapen.
Det avsnitt i boken som jag vill läsa först var det om Scouting som Karin Wiborn har skrivit. Hon beskriver scouting som en helig vana där lekfullhet, skogen och det heliga får samma plats. Hon beskriver också scoutmötet utifrån gudstjänstens flöden: samling, ordet, delande och sändning. Alla delarna finns med i ett scoutmöte för att forma den heliga vanan, scouting.
Läs boken och bli inspirerad till att hitta nya heliga vanor. Det finns ett exemplar här i kyrkan att låna. Låt oss följa fler heliga vanor och närma oss Kristus ännu mer. Amen.
